Inspiration (av latin inspiro, inblåsa, väcka liv i)

Min inspirations-mapp började bli oöversiktligt full. Så jag bestämde mig för att sortera den i undermappar. Jag gillar att sortera saker. (Det kan även ses som en undanmanöver för att "slippa" plugga)

Streetstyle och mode

(från Face Hunter)

Konst

(Mark Ryden)

Celebrity
(jag blev själv förvånad över av hur många bilder jag hade på diverse kändisar)

Inredning
(Shawn Lovell Metalworks)

Konsten att rycka upp sig

Efter att ha sunkat runt i Georgs långkalsonger och en enorm kofta alltför länge bestämde jag mig för att ta en lååång dusch, dutta på mig parfym, sminka mig lite granna, ta på mig nya klänningen och strumpbyxorna och vandra ner till staden och strosa. Vädret är sådär som man vill att det ska vara på hösten. Svalt men inte rått, med solen i nacken och vinden i luggen. Jag köpte trosor och fick därmed ett ärende uträttat också. Men det bästa var att köpa hem nudelwok från spicy hot, välförtjänt efter allt pluggande.

Stay in school

Några saker man tänker på fem i tolv när man pluggat konstant i tre dagar:

- våran lärare uttalar PH (som i PH-värde) på norrländska, det är kul
- jag har ganska okej handstil, men inte när jag skriver med versaler, då ser det krystat ut
- när bläcket tar slut i ens bästa pennan är det dags att ge upp

Before I die I want to SKI

Den här sidan var fin.

Det är de små sakerna

Man kan sannerligen skatta sig lycklig när man blir barnsligt glad av en sådan trival sak som att byta kökshandduk.

Börja med klänningen

Nu är jag hemma i Eskilstuna igen. En vecka kvar till tentan. Dadadadam. Jag gick en liten vända på HM i Örebro innan jag åkte hem. Jag behövde strumpbyxor, men jag råkade hitta en förskräckligt söt klänning också. Puffig och rutig och Alice i underlandet-aktig. Den har fickor, helt bra! Det är den andra klänningen jag köpt på 24 timmar. Jag råkade hitta en grå fin sak på Asos som är påväg hem till mig nu. Nog med shoppande för den här månaden!

Nu ska jag gosa ner mig under täcket med världens bästa och mest saknade Georg.

I went out in the rain, suddenly everything changed, they're spreading blankets on the beach

Det är så jäklarns fint väder idag. Jag har suttit i gräset utanför min lägenhet med bara ben och tofflorna med knädatorn och skrivit klart en labbrapport. Det här kan jag leva på ett tag tror jag. Igår var det så ruggigt så jag tänkte inhandla lite nya tjocka svarta strumpbyxor. Idag är det så varmt att jag klippte av ett par strumpbyxor med hål i tårna för att göra leggings. Jag har haft en lång att göra lista för dagen, men nu är det bara hälften kvar ungefär. Handla, träna, äta, läsa och sen sist men inte minst chilla.

Tio bilder från en lördagskväll

Söta Sofia bjöd oss på fest med hennes barndomsvänner!

Det var minsann festligt folk!



!



Och trevligt folk



I takt med att folk blev berusade blev allt tokigare och tokigare ;)



Luftgitarr till guns n roses?



Tokigare ja!



Prins



Sen när de andra gick ut så gick vi till en krog där Georgs gamla sånglärarinnas bluesband spelade. Det var Anna och Anders, Georgs föräldrar, som lockade dit oss.



Cecilia heter hon, sånglärarinnan. Hon är väldigt trevlig och sjunger grymt bra!

Ibland är livet ganska fint

Den här dagen har det hänt två ovanligt härliga saker:

1. När jag stressade till skolan imorse, stressade för att jag bor så nära skolan att jag tror att jag kan ta det lungt på morgonen och chilla framför morgon tv och dator men sen inser att klockan är fem minuter innan jag börjar och då får jag springa, och gick genom Sveriges längsta korridor, den är Sveriges längsta på riktigt, så var det en främmande människa som sa "vilka fina strumpor du har, jag var bara tvungen att säga det, jätte fina!". Det gjorde mig väldigt glad och jag tackade och stressade vidare med ett leende. I fortsättningen om jag ser någon främmande människa som är fin ska jag inte bara tänka det utan säga det. Det kanske gör någons dag!

2. När jag gick hemåt från tåget i Eskilstuna så var det en kille i högstadieåldern som gick på andra sidan gatan. Han hade en sån där flashig mobil med högtalare, flashig för min mobil är typ fem år gammal och har sånna där häftiga polyfona ringsignaler. Han spelade någon gubbrocklåt på den och det underbara var att han sjöng med och spelade luftgitarr! Så jäkla charmigt. Sen såg han att jag såg honom och då blev han röd i ansiktet men slutade inte direkt utan drog ner på det i etapper tills han gick normalt. Liksom för att visa att han minsann inte slutade för att jag såg honom utan att det var meningen att göra så.

Hösthösthöst

Från Hel looks

Vardag

Jag känner mig väldigt uttråkad och oinspirerad idag. Jag vill mest bara åka hem och klappa på Morris och Mao och Georg. Imorgon, imorgon.

Like the rain

Jag har filat på en tatuering i några månader nu. Jag tror dock att den börjar bli klar. Det kommer säkert ta ett år eller så innan jag faktiskt präntar den på huden, så tid finns för ändringar. Det jag funderar på är färg eller inte.. ? Rött paraply? Ruby slippers? Blått regn?

Tjusningen med att äta mat på bio med ödesutnämnda vävande lönnmördare

Det händer inte så himla ofta att jag betalar åttiofem spänn för att se en film som jag med stor säkerhet kommer att dissa. Men ikväll var jag väldigt sugen på att äta hämtmat i en biosalong (det är förbjudet och därav lockande) och alla andra filmer som gick verkade ännu sämre. Så vi gick alltså och såg Wanted. Till min enorma förvåning och lättnad så tyckte jag inte att den sög så mycket som väntat. Det var ju inget mästerverk direkt, men jag slapp den där ångesten man kan få när man har betalat hutlösa biopriser + popcorn för en film som man bara vill radera från näthinnan. Filmens största miss var att bland alla massor av ödesutnämnda vävande lönnmördare (låter inte ordet lönnmördare lite gulligt och inte alls ondskefullt?) så var bara en enda kvinna. En sak jag gillade med filmen var dock att den inte vara så där amerikanskt finputsad (som The Matrix, Bond- filmerna osv) utan ganska rå på ett sätt som förde tankarna till Nightwatch (som har samma regissör upptäckte jag just precis nu).

Summan av kardemumman är väl att om man inte har några som helst förväntningar så slipper man bli besviken..

Rastlös hatt

Det är lördagskväll och jag känner mig rastlös. Vi skulle kanske åkt till Uppsala, men så blev det inte. Det känns som att alla är upptagna, sjuka eller bakis ikväll. Men vi ska iallafall ta en öl med Magnus senare.

Här har vi Georgs gammelfarfars hatt. Den är stilig.

Knyttet och Skruttet

Igår när jag kom hem hade jag dejt med Georg. Vi gick och fikade och delade på en vaniljbulle. Han berättade om sin kurs och jag berättade om min. När vi kommit hem så plockade jag ner världens bästa bok ur hyllan och läste: Att skrämma skrutt är inte svårt, de faller lätt i gråt, men de är ännu lättare att trösta efteråt.

Det är skönt att vara hemma.

(vi har grå ögon båda två)

Let the seasons begin

I början av sommaren hade vi picnic varenda dag känns det som. Och visst gillar jag hösten och att bylsa på mig lager av snygga kläder. Men nog känns den ändå ganska sorglig på något sätt.

Annatomi

Jag har spenderat två dagar i sängen med mina vänner anatomiskaatlasen och fysiologiboken. Har varit himla trött och igår till och med somnade jag flera gånger bokstavligen med huvudet i boken. Jag har varit stressad också över att jag missade en timme av måndagens föreläsning för att mitt tåg var försenat. En timme är väldigt mycket på den här kursen som som går i överljudshastighet. Nu börjar jag komma ikapp och tröttheten är helt borta. Jag tänker till och med sluta plugga för dagen, köpa en påse godis och en pepsi max och kolla på Poirot.

Imorgon åker jag hem till mina grabbar

Muminhuset

Jag skrev för några månader sen om att mitt drömhus är muminhuset. Nu råkade jag hitta den här ritningen av en muminstuga när jag googlade muminbilder. Det var nog den absolut sötaste lekstuga jag någonsin sett. Och en miniatyr på samma gång, och miniatyrer är ju något av det bästa jag vet. Den ska jag snickra ihop så fort jag har någonstans att ställa den!

Mensmensmensmens

- höst
- underbar helg
- sova ett helt dygn
- älskade älskade
- verklighet
- två timmar på tågstationen i Arboga, tack för den SJ
- 100 kg neurofysiologi
- nu tvätta, handla, träna, läsa, leva
- och så mens

70s

Ungefär världens sötaste termos hittade jag igår. Stiligare kärl att frakta kaffet till skolan i finns nog inte. Femton pix på myrorna. Lite sunkig var den inuti, men efter ett yes-bad och lite intensivt skrubbande är den som ny. Nästan. Och så undrar man ju förstås vilken snorunge som drack varmchoklad ur den här efter pulkaäventyret på 70-talet..

Ödets nycker

Eller det är nog på tok för Carrie Bradshaw att kalla det ödet när det bara handlar om accessoarer. Men i vilket fall. Jag skulle ta bussen till andra sidan stan för att handla mat och en konservöppnare på Ica kvantum. När jag åkt halvvägs insåg jag att jag satt på fel buss. Helt obra. Så jag hoppade av vid tågstationen. Vid tågstationen ligger Myrorna. Så jag tog ett snabbt beslut om att jag nog inte behövde mat och att konservöppnade säkert var billigare secondhand. Inne på myrorna råkar jag hitta en fin, klassisk, rödbrun skinnryggsäck för en hundring. Så den köpte jag förutom en konservöppnade förstås och en del andra fantastiska saker. Sen på väg tillbaka till bussen gick jag över torgen (det finns många på rad här i Örebro) och förbi och in i alla affärer. Och på Din sko hittade jag de perfekta högklackade skorna som jag har sökt efter så länge. Och de hade samma färg som min nya ryggsäck!

(Nej, jag vet att det är inte ödet. Jag tror inte på ödet. Om det skulle finnas ett öde och det skulle lägga sig i mitt liv så hoppas jag att det skulle göra något festligare än att hitta matchande accessoarer )

Ibland förstår jag inte

Nu sitter jag och kollar på ett intressant program på kunskapskanalen. Programmet handlar om genmodifiering. Inget fel med det, tvärtom häftigt. Men, de säger att det finns ett problem när man föder upp grisar på industriell skala. Deras avföring innehåller tydligen väldigt mycket fosfat, som ju är skadligt för miljön. De finns tydligen inget att göra åt det stora problemet. Det verkar inte finnas någon lösning, annat än att såklart modifiera grisens gener så att den tillverkar ett fosfatnedbrytande enzym. Men hallå, det finns en jätteenkel lösning: Sluta föda upp grisar på industriell skala! Använd energin till att odla sojabönor, kikärtor och linser. Om man vill kan man ju genmodifiera dem till att innehålla mer protein eller något. Det skulle vara bättre för miljön på så många fler sätt. Och bättre för folkhälsan. Ibland kan jag verkligen inte förstå varför människor fortfarande äter kött...

I'm so glad that my memory's remote 'cos I'm doing just fine hour to hour, note to note

Terminens första föreläsning har varit, och mitt skrivbord ser redan ut så här. Jag tar det som en utmaning, bring it on! Eller.. bring it tomorrow, idag har jag fått nog. Nu ska jag ta en kopp chai-te och läsa lite skönlitteratur.