Tjusningen med att äta mat på bio med ödesutnämnda vävande lönnmördare

Det händer inte så himla ofta att jag betalar åttiofem spänn för att se en film som jag med stor säkerhet kommer att dissa. Men ikväll var jag väldigt sugen på att äta hämtmat i en biosalong (det är förbjudet och därav lockande) och alla andra filmer som gick verkade ännu sämre. Så vi gick alltså och såg Wanted. Till min enorma förvåning och lättnad så tyckte jag inte att den sög så mycket som väntat. Det var ju inget mästerverk direkt, men jag slapp den där ångesten man kan få när man har betalat hutlösa biopriser + popcorn för en film som man bara vill radera från näthinnan. Filmens största miss var att bland alla massor av ödesutnämnda vävande lönnmördare (låter inte ordet lönnmördare lite gulligt och inte alls ondskefullt?) så var bara en enda kvinna. En sak jag gillade med filmen var dock att den inte vara så där amerikanskt finputsad (som The Matrix, Bond- filmerna osv) utan ganska rå på ett sätt som förde tankarna till Nightwatch (som har samma regissör upptäckte jag just precis nu).

Summan av kardemumman är väl att om man inte har några som helst förväntningar så slipper man bli besviken..

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag gillade den filmen. Tills dess att de började mörda en himla massa råttor. Inte snällt.

A. sa...

Jo det var ju förstås inte så snällt, men det var en av de sakerna som gjorde den så rå och därav oamerikansk. Deras totala ointresse av att rädda de civila som kom ivägen var också en sån grej.

Bloggtoppen.se