Ikväll har jag och Limpan kollat på Ebba och Didrik. Den underbara tv-serien från 90-talet. Jag trodde vi bara skulle hinna några avsnitt men vi kunde inte sluta titta så vi såg hela. Jag minns bara glimtar av när jag såg den som barn. Coola killen med polisljud från cykeln, Ebbas och Filips hemliga hus, populära tjejernas eviga koreografi och "Yrla virvla virvel flicka". Komisk var ordet på baksidan av fodralet, ganska sorglig skulle jag vilja påstå. Utanförskap, otrohet, mobbing och galenskap. Men samtidigt väldigt mycket vänskap, hopp och kärlek. Ebba är så underbart kaxig. Hon ifrågasätter precis allt! Hon vill förstå. Och Didrik, en filosof i en ung pojkes kropp, deppigare kille får man leta efter. Alla udda sidokaraktärer är också fantastiska, särskilt Theofil, som inte hade funnits om Anckarströms kula på maskeradbalen hade träffat hans förfader istället för Gustav III , och Kaj Husell, som trots att världen är emot honom ska sjunga på operahuset i Sydney.
Om ni inte har sett den sen nittiotalet: se den igen! Och om ni inte sett den alls: se den!
(nu blev jag oerhört sugen på att se om Glappet också)
2 kommentarer:
Jag har glappet på vhs!
Men lätt att vi ser den snart!!
Skicka en kommentar