Anna som anarki

Jag gillar prylar. Det ar val inte direkt en hemlighet. Teknikprylar. Till exempel nar Georg har behovt ny mobil sa ar det jag som fascinerat surfat runt och jamfort priser och forsokt hitta en passande. Sant tycker jag ar kul. Igar sa skulle vi aka till vasteras med mina foraldrar for att fa skjuts halva vagen hem. Da tankte jag att det kunde passa bra att jag koper ett nytt ram-minne till datorn nar vi ar dar (eftersom det inte gar att ha Photoshop igang samtidigt som weblasaren pa min maskin). Saklart surfar jag runt for att hitta basta billiga minne. Vilket jag gor ocksa, men i mitt surfande rakar jag snubbla over en annan pryl som genast kanns tilldragande. Formodligen mycket onodigt, men ack sa praktiskt (for mig som flyttar mellan tva stader hela tiden). En pyttepytte liten dator! Jag kunde inte lata bli, nar jag anda just fatt pengar. Sa nu sitter jag har och skriver, obviously med amerikanskt tangentbord(men det ska ordnas svenskt snart). Hoppas jag inte angrar mig. Fast det tror jag inte. Jaja.